När man inte följer normen i samhället hamnar väldigt lätt utanför . Vad menar jag nu med det ? Jo antingen bör man ha halv vuxna självgående tonåringar, helst osynliga och inte fler en två . Bägge föräldrarna jobbar heltid och tränar på fritiden , samt har ett aktivt socialt umgänge . Helst flera gånger i veckan Eller så kan man ha två lite mindre skolbarn , som dom duktiga föräldrarna skjutsar runt på en miljon aktiviteter ,arbetar heltid , tränar och hinner umgås flitigt med vänner . Det planeras resor, byggs om . Och allt kan man följa på Facebook ?.
Sen har vi minoriteten dom ,som inte följer normen .
Det kan se ut ungefär såhär två
föräldrar som har ,tre barn i olika åldrar . Ena föräldern arbetar heltid , den andra är sjukskriven . Och minst ett av barnen har dessutom ett funktionshinder . Föräldrarna orkar inte träna , planera resor , bygga eller ha ett aktivt socialt liv . Och då blir dom för tråkiga , deprimerande , med för mycket problem . Det blir liksom som familjen alldeles för annorlunda .
Är det inte konstigt hur vi människor fungerar med alla dessa normer som vi tror är fullt normala och därför följer . Utan att ha insikten att se över på andra sidan. Och kanske ändra sig lite .